Yes. Hrm. I fredags mådde jag typ sådär. Fick veta att jag klantat till mig med min ansökan till biomedicin och det var ju inte så kul, när jag äntligen bestämt mig för vad jag ville göra och att det jag ville göra var att gå den linjen. Såå. Jag deppade och kände mig inte fit for fight för grönan med tjejligan riktigt så jag ringde Tara och sa det. Sen när jag satt i min ögonfuktiga ensamhet och pluggade till högskoleprovet med leagally blonde i bakgrunden, plingade det på dörren.
Och finafina favvopersoner hade bakat en tårta och åkt hem till mig. Då började jag nästan gråta igen. Försökte säga tack i ord som inte räckte till, för det var precis just det som jag behövde just precis då. Så sen duschade jag bort smuts och bekymmer och så gjorde vi oss i ordning för att åka inte till den glittriga staden. Hamnade på Orangeriet och jag drack en drink som numera är min favorit och hette Red Basil Smash. Bara namnet låter ju fest. Sen minglade vi på tills natten sa hej och rullade mot tåget.
Tårtan glömde jag ta bild på, men den var väldigt chokladig och jordgubbig. Men en mobilbild från Orangeriet finns att titta på. Den rosa drinken är min.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar