UTE PÅ VIFT

På torsdagen förra veckan åkte jag ut till hornstull för att hälsa på Ahlbin på hans jobb. Vi åt lunch på nya ciao ciao där vid vattnet och efteråt tog vi en glass. Jag som har ett lokalsinne i nivå med en gaffel bestämde mig för att inte ta bussen till stockholm södra utan spatsera, alltså förflytta mig som det var tänkt från allra första början. Så poetiskt. I alla fall, jag började gå längs busshållplatserna, men tillslut följd jag inte ens de. Jag hittade en syaffär och köpte resår till mitt nya projekt. Fann även en Stockholm Stadsmission där jag köpte koppar och en Vanilla Ice LP till pappa. Jag strosade runt och lät mig häpnas av staden jag bor i, men tydligen inte vet så mycket om. Såg fina gator där jag skulle vilja bo och caféer jag skulle vilja besöka. Det kändes verkligen som att jag strosade runt i en främmande stad på främmande land. Plötsligt kom jag till Mariatorget och tänkte att nu känner jag igen mig, men nej, jag ska inteinte kolla på nån karta. Sen såg jag en skylt där det stod 'Stockholm Södra 0,4 km' och en pil. Så då gick jag ditåt och kom hem helt välbehållen och med varm sockerdricka i ådrorna. Dagen hade bara varit precis sådär perfekt som man aldrig kan planera sig till.

Fredagsfrukost: Omelett med skinka och champinjoner. Paprika och basilika på toppen.

Såhär ser kopparna jag köpte ut. Fina och blåa.

.
Helgen kan jag berätta om i morgon. Nu ska jag titta på nån bra film. Känns rätt. Toodles.