FRUKOST

Jag är så himla konstig. Jag är trött som jagvetintevad, men släcker ändå inte lampan. Och om 441 minuter ska jag vakna igen. Känns konstigt att tänka på när man inte än har somnat. Jag tänker istället på om jag känner mig glad eller ej just nu. Tror jag är för trött för att komma på ett svar. Tidigare idag var jag i alla fall glad. Jag tänker också på att jag verkligen inte tycker om att gå ut numera. Visst kan det vara roligt att dansa och träffa trevligt folk. Men frågan är hur ofta folket är trevligt och hur ofta folket är sliskon så man måste ducka för deras utsträckta händer. Jag vill mycket hellre fika, prata, ha knytis, pyjamasparty och bada bubbelbad. 'har jag blivit gammal nu?' Normalt skulle jag säga nej, men med tanke på att det känns som om jag behöver en höftledsoperation efter min lektion i fysisk teater tidigare, är jag inte längre lika säker. Jag tänker också på de nya mackorna jag har uppfunnit, fyra olika. Den sorten som blev bäst var kalkon, creme frech, pumpakärnor och örtsalt på rostat bröd. Jag längtar tills jag ska få smaka de imorgon. Kanske ska jag till och med festa till det och göra toast istället, nu när jag ändå har sovmorgon. Kanske är jag lite hungrig. 438 minuter kvar. Bäst att jag somnar så jag får äta frukost någongång.

Jag saknar att puffa på en mule